Vad är schack?

Schack är spelas på ett bräde som består av 8 x 8 fält (rutor), och är ett s.k. brädspel.
Det spelas av två spelare som har varsin egen ”armé” som består av pjäser att styra. Spelarna gör vartannat drag och man måste göra ett drag när man är på tur. Att göra ett drag innebär att man flyttar en pjäs från ett fält till ett annat.

Till höger ser du ett schackbräde utan pjäser. Det är 64 fält som är färgade svarta och vita. (Fälten kallas svarta och vita även om de flesta schackbräden har den färg, eller liknande, som du kan se till höger.) De vågrätta fälten (från vänster till höger eller tvärtom) kallas för ”rader” och de lodrätta (nerifrån och upp eller tvärt om) kallas ”linjer”.

Det är möjligt att ditt schackbräde också har siffror och bokstäver på sidorna men det kan du strunta i så här i början. Var ändå noga med att lägga brädet så att du har ett vitt fält längst ner till höger om vardera spelaren.
Ok, nu är det dags att ställa upp alla pjäserna. Till vänster ser du den korrekta startpositionen för dem. Kanske är det lite svårt att se skillnad på Damen och Kungen i början, alltså de pjäser som står i mitten. Men Kungen brukar ofta ha nåt slags kors på toppen och Damen kanske en krona.

Pjäserna ska ALLTID stå så här när man börjar spela. Lätt hänt är det att ställa Damen på Kungens ruta och Kungens på Damens, men det finns ett enkelt knep för att veta hur det ska stå: Vit Dam ska alltid stå på det vita fältet i mitten av första raden, och den svarta Damen alltid på det svarta mittersta fältet

Vad går det ut på?

Visst, precis som i andra spel och sporter går det ut på att vinna. Och vinner gör den spelare som först sätter motståndarens Kung schackmatt. Vad schackmatt innebär kommer vi till längre fram.

Ett längre schackparti, där ingen av spelarna vinner snabbt, brukar indelas i tre olika faser: Öppning, Mittspel och Slutspel. För att vinna gäller det först att flytta ut sina pjäser och ställa dem på så bra fält som möjligt (Öppningen). Om den ene spelaren lyckas bättre än motståndaren med det får han/hon då ett överläge. Det går då att ta fler eller mer värdefulla pjäser av motståndaren eller göra så att han/hon förlorar pjäser eller till och med sätta schackmatt (Mittspelet). När de flesta pjäser tagits och men ingen av spelarna ännu lyckats göra schackmatt då är spelet inne i det som kallas Slutspel.

.Pjäserna

Här finns alla pjäser som man spelar med. De förklarande bilderna fungerar så att pjäsen kan får flyttas via de oranga linjerna till fälten med röda stjärnor. OBS! Ingen pjäs (förutom Springaren, se nedan) får hoppa över någon annan.

Kungen är den viktigaste pjäsen — eftersom att de går ut på att fånga motståndarens kung. Den kan endast röra sig en ruta åt vilket håll som helst. Men kom ihåg: Bara en ruta.

Damen är den starkaste pjäsen — eftersom den har störst rörlighet. Den kan både flytta sig rakt, åt vilket håll som helst. Eller diagonalt, åt vilket håll som helst. Damen brukar man alltid flytta försiktigt i början av spelet och ofta inte alls eftersom risken är stor att den kan bli fångad nar det finns så många pjäser kvar.

Tornet är därnäst den starkaste pjäsen. Det kan röra sig rakt framåt och bakåt, rakt åt höger och rakt åt vänster, hur långt som helst.

Löparen röra sig diagonalt, alltså ”snett” åt vilket håll som helst.
Båda spelarna har två löpare var när de börjar varav den ena bara får gå på vita fält och den andra bara går på svarta. Så i början kan man, för att vara saker på att man går rätt, alltid kontrollera att löparen hamnar på en ruta med samma färg som den kom ifrån.

Springaren (hästen) är nog den knepigaste pjäsen, både att flytta och att forklara hur man flyttar 🙂 Men tänk dig att springaren flyttar som ett ”L”: Två steg rakt åt något håll och sedan ett rakt åt sidan.
Hm, svårt?! Kolla bilden noga. Springaren får hoppa över pjäser så länge det inte står någon annan pjäs på den ruta den hoppar till.

Bonden är den enklaste och minst värdefulla pjäsen på brädet. (På schackspråk talar man ibland om ”pjäserna” och menar då alla andra utom bönderna.) Men ju längre man kommer i ett parti desto starkare och mer avgörande för vem som ska vinna blir bönderna. (Någon har kallat bönderna för ”schackspelets själ”.)
Bonden får bara flyttas rakt framåt och aldrig bakåt. Första gången en bonde ska flyttas kan du välja mellan om den ska flytta ett eller två steg. När den väl är flyttad en gång får den sedan bara flyttas ett steg framåt i taget.
När bonden tar en annan bonde eller pjäs så gör den inte som de övriga. De andra pjäserna tar som dom går: Om det till exempel står en svart bonde eller pjäs inom räckvidd för ett vitt torn utan hinder emellan, då kan tornet ta den genom att ställa sig på den bondens eller pjäsens ruta och plocka bort den från brädet. Men när en bonde ska ta då får den bara ta den motståndarbonde eller -pjäs som står ett steg diagonalt (på det närmaste fältet ”snett” till höger eller vänster direkt framför sig själv.